Fifty shades of Grey

…var filmen som jag och mina fyra väninnor hade bokat biljetter till i fredags kväll.  Jag hade tackat ja till att följa med på bio för flera veckor sedan och hade i det läget ingen aning om vad det var för slags film som väntade.

Det blev jag varse några dagar innan bion genom omgivningens reaktioner när jag berättade om att jag skulle gå på Fifty shades of Grey. I princip alla som jag berättade för sken upp med ett leende och en glittrande blick som talade om för mig att filmen var något extra.

Snart blev jag upplyst om att det var en sensuell och sexuell film med många och långa sexscener.  En film som sannolikt skulle dra en stor kvinnlig publik.

Jag fick stegvis lite förväntningar och förhoppningar på att det kanske skulle kittla i magen (och kanske på fler ställen?) när jag snart skulle få se filmen. :)

Jag hade tackat jag till inbjudan till både bio och en gemensam middag med tjejerna innan filmen. Ett ja som inte är självklart för mig. Det här med sociala aktiviteter och förpliktelser är ett kapitel för sig som jag får blogga om en annan gång. Men en kort version är att jag är ytterst sparsam med sådana sociala aktiviteter som inte är obligatoriska. Denna fredag var alltså ett undantag.

Jag prioriterade bort ett simpass mot en middag och bio. Sagt och gjort.

Middagen på Fontana di Trevi innan var jättetrevlig och vi hann skratta mycket. Maten var som alltid, fantastisk. Värdefullt!

Sedan var det dags för bion. På vägen från restaurangen till bion gick det upp för mig att det var SM-sex i filmen. Då insåg jag att det skulle bli små chanser för kittlande mage den kvällen. Det är inget som jag någonsin varit nyfiken på.

Så blev det, inte ett enda litet ynka litet pirr kändes det under filmen. Hela filmen blev ett lidande. Jag fick så långtråkigt och kände mig både irriterad och förvånad över hur kvinnor (och män) i typ hela världen (efter vad det verkar) fascineras och attraheras av en film som cementerar stereotypa könsroller, makt, kontroll och psykisk ohälsa. Hur är det möjligt?

Jag kände mig som en ailien i biosalongen. Tittade mig omkring och undrade om det var fler som jag därinne? Fler som kände att detta är en film om hur ”Våld i nära relationer” uppstår. Detta är en film som beskriver komplexiteten bakom varje kvinna som inte lämnar sin  förövare…som tillslut låter honom slå ihjäl henne…

Jag blir (ursäkta uttrycket) så jädra trött på att vi hela tiden socialiseras till att tända på manlig överordning och kvinnlig underordning. Han (Christian) är erfaren BSDM och har haft oräkneliga kvinnor och lilla oskyldiga Ana är oskuld. Visst är det gulligt? :P

Jag ångrar inte att jag valde bort mitt simpass i fredags men det beror bara på att jag hade sällskap av mina gosiga väninnor på restaurangen. Synd bara att vi inte stannande kvar där istället för att gå på en skitfilm.

Läs mer här, Isabelle Wahlf-Veckorevyn

Natti, natti

fc3a4rdigknullad.jpg?w=150&h=100 dessert.jpg?w=113&h=150 fontis.jpg?w=150&h=113
5638 b.gif?host=kathrinmortel.wordpress.com&blog=41095573&post=5638&subd=kathrinmortel&ref=&feed=1

Öpnna i nytt fönster