Lidingö

Igår gick starten som många säkert vet på Lidingö, jag själv sprang sista milen. Väldigt rolig men tuff tävling, många tunga backar, inte minst Aborrbacken som kändes ordentligt i benen.  Men rejäl uppmuntran fick man visserligen halvvägs uppför när en kvinna, på en scen med en mikrofon i högsta hugg ropar något i stil med: ”Snart uppe nu, sen bär det neråt ett tag… Innan det tyvärr går upp igen, men så är det ju på Lidingöloppet!”.

Det gick väldigt bra, en hel del över förväntan faktiskt. Trodde jag skulle springa in som bäst på en tid av kanske 47 minuter med tanke på att det på bana gick på 45:37. Men jag överraskade mig själv rejält och tog mig i mål på en tid av 45:18, vilket får mig att undra vad jag höll på med när jag sprang bana…?

Dessutom kom vi på goda investerings tankar, då de 600 m innan mål hade ett tält med inspelade applåder och texten HEJA! HEJA! Kanske något till 400 m banan i Motala? Lite uppmuntran varje varv är aldrig fel…


69 b.gif?host=loviisalarsson.wordpress.com&blog=56364452&post=69&subd=loviisalarsson&ref=&feed=1

Öpnna i nytt fönster