Paus från livet

Jag har varit ungkarl i en vecka nu... Tack och lov är det bara tillfälligt. På lördag kommer mina tjejer tillbaka från Ö-vik. De är där och stärker sina lungor med norrlandsluften. Själv håller jag ställningarna här hemma; jobb, hus och träning. Mycket träning! Det är skönt att inte behöva planera minutiöst för att hinna med träningen, man slipper vara på tå hela tiden och kan sova lite mer. Inga ungar som skriker. 


Ärligt talat, det där var skönt i två dagar. Nu saknar jag min familj och inser att träningen faktiskt blir bättre när den värderas så högt som den gör när man inte har lyxen att kunna köra two-a-days utan några större uppoffringar. Visst är livet tufft när man har två småbarn, heltidsjobb och hus, samt ambitioner inom idrotten. Men jag lever det liv jag drömt om, och har tack vare en paus från just det livet insett hur värdefullt det är.

Motivationen har varit svårfunnen i början på det här året, men är nu stadigt på uppgående. Formen är hygglig och säsongsplaneringen är uppskissad. Se högerspalten "på tapeten". Det kommer bli en fantastisk säsong.



Öpnna i nytt fönster